Bilden ovanför är modifierad och tagen från Analayos bok Satipatthana: The direkt patch to realization.

Om suttans stuktur
För att få en snabb inblick i hur suttan är uppbygd så kan du titta på modelen ovanför som illustrerar dens olika aspekter.  Anledningn till att Definition och Refräng delarna är understrykna och med fet still är för att dessa delar av suttan spelar en mycket betydlig roll. I definiitons-delen så finner vi en introduktion som beskriver till hela suttan och vilka "--egenskaper--" som är nödvändiga. Detsamma gäller refräng-delen då vi tydligt kan se att varje kategori systematiskt slutar med refrängen,  vilket innebär att den inhehåller en viktig information till dess tillämpning.

Längs ut till höger så ser du fyra grundområden som består av kroppen, kännandet, sinnet och dhammas vilka i sin tur är uppdelade i fler kategorier. Dessa kategorier består i sin tur i mindre beståndsdelar som dock inte framkommer på bilden. 

Längst till vänser på bilden ser du en triangel med spetsen riktad uppåt. Triangeln är uppdelad i fyra delar och sträcker sig hela vägen genom suttans fyra grundområden, dvs, kroppen, kännandet, sinnet, och dhammas. Triangelns syfe är att symbolisera utvecklingen av förmågan att fönimma olika skift av våra upplevelser, från dem allra grövsta som börjar med kroppen till dem mest subtila som finns i dhammas. Man får dock inte stirra sig blint på modellen och tro att utveckligen av just denna förmågan sker exakt så progresivt som medellen påvisar, utan att i verkligheten kan yttra sig lite olika beroende på vilken aspekter man i sin meditaionsutövning har valt att fokusera djupare på. 

Vikten av varje aspekt för upplevelsen av nibbana?
När vi begrundar undervisningen så ser vi att den består av många kategorier och grundområdenr som i sint tur har olika meditationsövningar. En relevant fråga i sammanhanget är: Hur viktigt är det att bemästra alla delar för att nå upplysning? När vi tittar lite bredare på andra suttor som Buddha gav, ett exempel; anapanasati sutta som endast fokuserar på andningendelen som primärt meditationsobjekt, finner vi att andra aspekter också börjar uppenbara sig allteftersom mindfulness utvecklias. Buddha ville tydligt demostrera att även om vi ängnar oss endast åt en enda meditationsövning så blir vi varse om andra aspekter som en biprodukt och att det kan räcka för att ta oss ända fram till upplevelsen av nibbana. 

Det är också av den anledningen till att vi finner att många olika lärarnas undervisning kan skilja sig åt.Vi ser att exempelviss; S.N Goenka eller SunLun vars undervisning fokuserar på enskilda grundområdet kännandet. tillskilnad från exempelviss; Mahasi Sayadaw som understrycker vikten att uppmärksamma andra grundområden när tillfälle ges. 

Munken Analayo skriver att varje enskild aspekt av suttan kan leda till djupa insikter, men att djupare utforskning av de övriga kan leda till att vägen ditt är både snabbare och mer balancerad. Och att man får inte glömma att det finns en anledning till varför Buddha kallade denna suttan för den direkta vägen av vilka alla aspekter tydligt presenteras. 

Denna sida är fortfarande under konstruktion..